Trumpvakten

I den hektiska Trump-eran känns det som en evighet sedan, men kanske ni ännu minns? Det var, om jag inte missminner mig, hans första fredag som president, efter en vecka i vita huset, som den första presidentförordningen om ett inreseförbud för flyktingar och mänskor från sex i huvudsak muslimska länder kom till. Kaos bröt ut på flygfälten där intet ont anande resenärer stoppades. Protester dök upp som svampar efter regn och mänskorättsjurister skred till verket och relativt snabbt satte de första domstolsbesluten stopp för presidentordern.

Det största problemet med Trumps order var att den kunde ses som diskriminerande mot muslimer och därför grundlagsvidrig. Det faktum att religiösa minoriteter, i praktiken kristna, skulle öppet prioriteras när man väljer vilka flyktingar som får komma till USA, hjälpte inte Trumps administration, som drog sina egna slutsatser och beslöt att skriva en ny förordning. En som tog i beaktande några av problemen. Till exempel slopade man skrivningen om religiösa minoriteter, och utlänningar med permanent uppehållstillstånd befriades från förbudet.

Men på onsdag kväll, bara några timmar innan det nya förbudet skulle träda i kraft, kom det nya bakslaget för Trump. En domstol i Hawaii satte igen stopp för tillämpningen av förordningen med motiveringen, att det finns en överhängande risk att inreseförbudets avsikt är att diskriminera muslimer och därför grundlagsvidrig. Beslutet är inte slutgiltigt utan ett tillfälligt stopp. Den federala domaren Derrick Watson grundade sitt beslut delvis på Trumps egna, och hans rådgivares, tidigare uttalanden om ett muslimförbud.

Trump själv kommenterade genast beslutet på scenen i Nashville, Tennessee, där han befann sig för att hålla ett tal inför tusentals anhängare. Trump ansåg att domaren ifråga överskred sina befogenheter och lovade den här gången att inte backa utan ta kampen enda till Högsta domstolen. Han verkade också ångra att han gått med på att urvattna det första, tuffare förbudet.

Hur som helst, processen fortsätter sannolikt igen med ett beslut från en federal appellationsdomstol. Om förbudet fälls där också, kan frågan flyttas till Högsta domstolen.

Tack vare omskrivningarna i texten har Trump en större chans än tidigare att få sitt förbud godkänt i apellationsdomstolen, men säkert är det absolut inte. Processen kommer att bli utdragen, och därför är den politiskt besvärande för Trump som hävdar att nationen är i fara utan förbudet. Utan ett godkännande kan Trump inte infria ett av sina centrala vallöften, och det kan beskrivas som ett politiskt nederlag, om också ett tillfälligt sådant.

Om ni orkat läsa så här långt så har ni fått den viktigaste informationen. För de riktigt hängivna kan ännu konstateras att argumenteringen i domstolen i Hawaii grundade sig i stort på uttalanden som Trump gjort själv om att han ville förbjuda muslimer inresetillstånd, och på Rudy Giulianis, den förre borgmästaren i New York och nära rådivare till Trump under valkampanjen, uttalande om att Trump bett honom utreda möjligheten av ett muslimförbud. Frågan, när processen går vidare, blir huruvida apellationsdomstolen och eventuellt Högsta domstolen, kommer att beakta uttalanden som uttryckt en intention, eller enbart det dokumentet som skrivits och som utgör grunden för de regler USA vill följa.  Kan domarna ”misstänka” att nånting annat än det som  skrivits ner i dokumentet är den egentliga bevekelsegrunden. Intressant juridisk frågeställning.

En annan liten fotnot är att Trump igen får bråttom att få sin kandidat till Högsta domstolen, Neil Gorsuch, godkänd kvickt. Just nu sitter det bara åtta domare i domstolen, och Gorsuch kan, det väntar sig de konservativa och Trump, bli den nionde rösten som fäller avgörandet till presidentens fördel.