Trumpvakten

Några snabba iakttagelser om Trump och hans miljöutspel på tisdagen.

1. Trumps exekutiva order skrotar Obamas Clean Power Plan, som stipulerade om delstaternas utsläppsmål i enlighet med Parisavtalet. Han vidtar också andra åtgärder som lättar på utsläppskraven inom oljeindustrin. Och underlättar också grundandet av ny kolindustri på federal mark.
2. President Obama trodde starkt på att utveckla en ekonomi som var anpassad till kraven på att bekämpa klimatförändringen. Han trodde också att satsningen på förnybara energikällor var  ett sätt att bygga framtidens ekonomi. Det råder ingen tvekan om att Trump tänker annorlunda. Klimatförändringen är inte ett argument som biter på Trump. Miljöskyddsmyndigheten EPA, vars budget han vill skära med 30%, ska se till att vattendragen är rena, men i övrigt, anser Trump, bör industrierna agera fria från onödiga och ekonomiskt belastande regelverk som hindrar födseln av nya arbetsplatser.

3. Beslutet att nedmontera Obamas mål för utsläppsnedskärningar passar väl ihop med chefsstrategen Steve Bannons uttalade strävan efter en ”ekonomisk nationalism”. Ideologin prioriterar till exempel de arbetslösa kolgruvearbetarna i USA framom det globala klimathotet. Ett av de stora Trump-löftena är att stoppa Obamas ”krig mot kolindustrin” och ge kolarbetarna deras jobb tillbaka. Problemet är att kolgruvorna i mångt och mycket stängt på grund av att de helt enkelt blivit olönsamma i förhållande till billigare energiformer som naturgas. Det är med andra ord mycket osäkert om Trumps åtgärder hjälper dem.

4. Det tog många år för Obama att få på plats sina bestämmelser och få dem i kraft. Somliga förordningar sitter fortfarande fast i det juridiska träsket. Det kommer också att ta Trump flera år att se hans egna bestämmelser träda i kraft. Miljöorganisationerna har rustat för krig, och juristerna står färdiga att gå till motattack i domstolar.

5. Trumps order betyder inte automatiskt att USA drar sig ut Parisavtalet, men i praktiken har man ju visat att man inte kommer att bry sig om de löften USA och Obama gett. Den stora risken för klimatarbetet är att andra länder följer USA:s exempel. Ett exempel är Kina, som ingick ett avtal med USA och Obama, och som frågar sig varför de ska bära sitt strå till stacken om inte USA gör det.