Trumpvakten

När den förre FBI chefen Robert Mueller utnämndes av justitieministeriet till specialutredare med uppdrag att syna eventuella Rysslandskopplingar och obstruktion av rättvisa, lovprisades valet allmänt över partigränserna. Med sin robusta professionella resumé och sin förtroendeingivande yttre habitus ansågs han vara som klippt och skuren för jobbet. Idag, ett drygt halvår senare, är tongångarna inte lika samstämmiga längre. Det är i själva verket inte någon överdrift att att säga att Mueller är under attack, främst från högern som vill ifrågasätta hans opartiskhet och misstänkliggöra utredningens målsättning.

Finns det belägg för attacken? Föga överraskande varierar svaren beroende på var man befinner sig på den politiska färgskalan. Men det finns utan tvekan en del ammunition att peppra utredningens integritet med.

Mycket kulminerar kring en man vid namn Peter Strzok. Strzok är en högt uppsatt underrättelsechef på FBI som ursprungligen var med i Muellers utredningsteam. Strzok sparkades dock genast efter att Mueller fick veta att Strzok utväxlat kontroversiella textmeddelanden med en annan FBI agent, som för övrigt var hans älskarinna. Meddelandena blottade en stark antipati mot Trump som då fortfarande var blott en presidentkandidat.  Strzok kallade Trump bland annat för en idiot, men det som Muellers kritiker tagit fasta på är meddelandet där han säger att de inte finns någon chans att Trump blir vald, men att ”vi dessvärre inte kan ta den risken.”

Enligt kritikerna visar textmeddelandena att Strzok hade starka antipatier mot Trump och en klar vilja att agera för att förhindra valet av honom till president. Till saken hör att Strzok hade en central roll i FBI:s utredning av Hillary Clintons kontroversiella användning av en privat epostserver som utrikeminister. Han hade med andra ord en central roll i beslutet att inte åtala Clinton. Han hade också en viktig roll i beslutet att inleda en utredning mot Trump. Det är därför kanske inte så konstigt att Trumps försvarare sett en öppning för en attack mot Muellers trovärdighet och opartiskhet.

Den andra attacken kom under veckoslutet  från Trumps advokater som hävdade att Mueller på ett olagligt sätt fått tag på tusentals epostmeddelanden som utbytts mellan medlemmar av Trumps team efter valdagen men innan han svurit tjänsteeden. Muellers team har försvarat sig och sagt att de antingen haft tillstånd av mottagaren eller använt sig av metoder som är lagliga i samband med en brottsutredning.

-Det ser inte bra ut, sa president Trump, som i det här fallet har rätt. Det ser inte bra ut. Det finns föga bevis på att epostmeddelandena skulle ha hamnat hos Mueller genom olagliga metoder, men Peter Strzoks roll ser onekligen aningen besvärande ut. Det är förstås ingen hemlighet att underrättelseagenter har politiska åsikter, men när de uttalas så explicit som i detta fall och med ytterligare kommentarer som, om man vill, kan tolkas som en önskan att påverka valutgången, ser det illa ut. Till Muellers försvar bör man notera att Strzok fick sparken så fort textmeddelandena uppdagades. Långt före de samma textmeddelandena offentliggjordes.

Frågan är vad Muellers fiender vill nå med sina attacker. Det enkla svaret är att man vill misstänkliggöra hans motiv. Man vill befläcka hans opartiskhet och visa att hans utredning är ett beställningsarbete från en politiserad underrättelsetjänst. Och här kanske man måste påminna att Mueller är republikan och att han utnämndes till sin tjänst som FBI chef av George W. Bush.

Följande fråga handlar om vad man vill göra med det vacklande förtroendet för Mueller, förutsatt att man lyckas få det i gungning.
Vita huset har sagt att Trump inte överväger ett avskedande av Mueller, men om han ville göra det skulle han givetvis gagnas av att specialutredarens opartiskhet ifrågasatts. Det är inte otänkbart att man helt enkelt vill försvaga Muellers position inför stundande rättegångar mot de medlemmar av Trumps kampanj och stab som redan åtalats.

Bland de hätskaste kritikerna i kongressen har utredningen kallats en ”kupp” mot Trump och en ny specialutredare har krävts för att utreda justitieministeriet och FBI. Till och med Wall Street Journals ledaravdelning har krävt Muellers avgång.

Det rapporteras att Trumps advokater förväntar sig att Muellers team, när de möts i slutet av veckan, ska förse dem med uttalanden som rentvår Trump. Det lär inte ska hända, och i själva verket är den vanligaste gissningen att Muellers utredning drar ut på tiden långt in i 2018. Som vi sagt flera gånger, den sista akten i dramat har ännu inte skrivits.