Trumpvakten

När man leder klart i ett presidentval med mindre än hundra dagar kvar till valdagen, är det förståeligt att man helst inte vill rubba tingens balans. Men tiden håller på att rinna ut för Joe Biden. Hur han än bär sig åt måste han inom kort (kanske redan idag) meddela omvärlden vem han valt som vicepresidentkandidat till höstens episka drabbning med Donald Trump.

Enligt rapporter i amerikanska medier har han nu personligen samtalat med samtliga toppkandidater och de bakgrundskrafter som granskat de potentiella parhästarna från topp till tå är klara med sin beredning. Biden sitter nu ensam med sitt beslut i sin vid det här laget berömda källare i Delaware.

Det första beslutet han fattade tidigare i år om att välja en kvinna var antagligen ganska enkelt. Det var populärt, okontroversiellt och politiskt smart eftersom det kändes som modernt och ”framåt” och samtidigt beaktade det faktum att demokraternas seger i mellanårsvalet 2018 till en icke obetydlig del byggde på kvinnornas engagemang vid valurnorna.

Det följande valet står nu mellan svart och vit. Beslutet är garanterat inte lika lätt den här gången, fast det egentligen borde vara det.

Jag tror Joe Biden begår ett stort politiskt misstag om han inte väljer en svart kvinna, det vill säga Kamala Harris eller Susan Rice. Karen Bass lär ska enligt de senaste rapporterna idag vara ute ur tävlan. Den åsikten har inget att göra med varken Elisabeth Warrens, Tammy Duckworths eller Gretchen Whitmers kvalifikationer.

Alla toppnamnen är kvalificerade och ingen av dem innebär en egentlig risktagning. Men om Biden väljer en vit kvinna i just denna stund i landets historia, då självinsikten om den rasliga ojämlikheten i USA är måhända större än någonsin på flera decennier, och då jordmånen är som bördigast för förändring, skulle valet kännas som en spark i skrevet på den svarta befolkningen.

Även om Bidens beslut inget har att göra med det vita polisknäet på George Floyds hals, kommer ett potentiellt nobbande av de svarta kandidaterna ofrånkomligt att på ett emotionellt plan kopplas ihop med händelserna i Minneapolis.

Känslan av svek skulle dessutom förstärkas av det faktum att det var de svarta väljarna i South Carolina som räddade Joe Bidens kandidatur. När Bidens dittills usla kampanj var nere för räkning slöt de svarta väljarna upp bakom mannen som var den första svarta presidentens Barack Obamas lojala parhäst.

Det är tack vara de svarta väljarna i South Carolina Joe Biden nu överhuvudtaget har privilegiet att sitta i sin källare och grunna över vem han vill ha som sin vapendragare. Biden behöver de samma väljarnas entusiasm för att besegra Donald Trump och därför har han inte råd att vända dem ryggen.