Trumpvakten

Maraton session

I skrivande stund är senatorerna fortfarande i plenisalen. Efter elva timmar ( mobiltelefoner förbjudna..stackars senatorer) har man fortfarande inte röstat för att godkänna den motion som stipulerar vilka regler som gäller för rättegången. Varför?

Demokraternas sluga strategi

Demokraterna och deras åklagare vet att republikanerna har majoritet och att de därför förr eller senare kommer att förlora en omröstning om reglerna. Med andra ord kommer de att tvingas vänta tills argumenteringen för och emot åtalspunkterna är avklarad och senatorernas spörsmål har behandlats, innan man eventuellt kan hoppas på en omröstning om nya vittnen.

Men demokratledaren Chuck Schumer har insett att han inte behöver hjälplöst nöja sig med detta faktum. Inom ramarna för existerande regler för riksrättsprocessen, kan han verkställa den bästa strategin som finns till förfogande, och den går ut på att kräva ändringar i regelmotionen som lagts fram av republikanernas ledare Mitch McConnell.

Med andra ord har Schumer i skrivande stund introducerat fem ändringsmotioner till McConnells regler. Var och en av de ändrinsgmotioner har krävt att senaten med hjälp av en officiell stämning tvingar nya vittnen att vittna i rättegången eller vita huset och försvarsministeriet att offentliggöra vissa specifika dokument. Varje ändringsmotion har efterföljts av en timmes lång debatt om motionen. Den timmen har demokraterna använt enligt en noggrant formulerad plan där man till exempel i detalj förklarat varför presidentens stabschef Mick Mulvaney är så viktig i sammanhanget att den information han besitter måste tvingas ut i offentligheten. Eller varför epostmeddelanden mellan vissa tjänstemän i försvarsministeriet och Vita huset, som diskuterade frysningen av militärbiståndet till Ukraina, helt enkelt måste visas för allmänheten.

Efter den fjärde ändringsmotionen frågade Mitch McConnell Chuck Schumer om man inte kunde bunta ihop alla motionsförändringar till en enda omröstning, men det gick demokraten inte med på eftersom han då skulle förlora möjligheten att hålla fokus på de fakta han anser ofördelaktiga för presidenten.

För att summera..varje ändringsmotion har förkastats med rösterna 53-47, det vill säga helt enligt partiernas mandatantal. Men det demokraterna har lyckats med är att under den första dagen av rättegången, i en debatt som egentligen ska handla om formaliteter, utnyttja varje tillfälle för att visa hur suspekt hela Ukrainahärvan är. Man har inlett argumenteringen för åtalet innan man ens nått det skedet i rättegången då argumenteringen egentligen ska ske. Förhoppningen är att det amerikanska folket och de moderata republikanska senatorer som eventuellt kan tänka sig att senare rösta för att höra nya vittnen och offentliggöra nya dokument, det finns några av dem, kan låta sig påverkas av denna konstanta parad av ofördelaktig bevisföring.

Varför har problemet med vittnen uppstått?

Varför är det så mycket ståhej kring frågan om vittnen? Hur kan det komma sig att man inte skulle höra vittnen i en rättegång?
Republikanerna säger att det är representanthusets uppgift att sätta ihop ett åtal och senatens uppgift att ta ställning till åtalet. Vad man menar med detta är att det inte är senatens uppgift att samla mera information och bevis ifall representanthuset inte fått ihop tillräckligt med bevis när rättegången börjar. Man har alltså anklagat demokraternas i representanthuset för att ha skyndat igenom sin utredning och åtalat presidenten med ett halvfärdigt åtal och man får skylla sig själv för hastverket, anser man.

Det som är sant är att demokraterna nu vill här vittnesmål från åtminstone fyra vittnen som inte hörts tidigare. Det är sant att man vill få tillgång till dokument som man inte besuttit tidigare och som man tror att ska kompromettera presidenten.

Varför såg demokraterna då inte till att säkra dessa vittnesmål och dokument tidigare? Det finns två orsaker. Vita huset har förbjudit vittnena att vittna och stoppat offentliggörandet av dokumenten. Det kan de göra i det amerikanska systemet med hänvisning till att vissa typer av kommunikation mellan presidenten och hans tjänstemän måste få vara hemlig av nationella säkerhetsskäl.

Men vem bestämmer vilken kommunikation som klassificeras som sådan som får förbli hemlig? Jo, domstolarna. Högsta domstolen bestämde i Watergateskandalen att Nixons bandinspelningar av konversationerna i det ovala rummet måste offentliggöras vilket ledde till presidenten avgång.
Varför har inte demokraterna då vänt sig till domstolarna för att tvinga de centrala vittnena att vittna? Jo, för att man ansett att den processen är för långsam. Det skulle antagligen ta flera månader i anspråk, kanske till och med längre än ett ett halvt år, när frågan går igenom de olika nivåerna i rättsväsendet och landar hos högsta domstolen.

Vilken rätt har demokraterna då att tycka de inte ska behöva vänta på att rättvisans kvarnar mal färdigt? Demokraterna själva tycker att de har en bra förklaring. De anser nämligen att presidenten med sina krav på utredningar kring Joe Biden, en eventuell presidentkandidat, äventyrat presidentvalets integritet och att han inte kan tillåtas fortsätta göra det med mindre än ett år kvar till valet. Det var med andra bråttom och att få senaten att i en riksrättsprocess stämma vittnena var det snabbaste alternativet.

Till saken hör också att John Bolton, den förre nationella säkerhetsrådgivaren och en av de vittnen demokraterna helst vill höra, för några veckor överraskande sedan uppgav att han är beredd att vittna, förutsatt att senaten stämmer honom. Vidare har andra figuerer med en nyckelroller i Ukrainahärvan, till exempel den i Ukraina födda amerikanska affärsmannen Lev Parnas, presenterat nya uppgifter som är ofördelaktiga för presidenten. Med andra ord har omständigheterna ändrats på ett sätt som lett till att demokraterna sett sig tvungna att försöka få nya vittnen med i rättegången.

Om president Trump inte gjort sig skyldig till någonting och endast handlat på ett klanderfritt sätt, som republikanerna hävdar, undrar demokraterna varför man motsätter sig nya vittnen som kunde tillföra mera information om händelseförloppet. Den största möjliga mängden information är ju det bästa sättet att skipa rättvisa, hävdar demokraterna. Det är svårt att inte hålla med om det.