Trumpvakten

Mästerförhandlaren Trump. Mannen som kan allt om konsten att få till ett avtal. Kungen som lovat vinna så mycket att det amerikanska folket till sist skulle få nog av allt vinnande och bli tvingat att skicka en delegation till vita huset för att på sina knän bedja om en förlust.

När denna skrävlare ställdes inför sin första egentliga utmaning, hittills har han bara undertecknat förordning efter förordning, misslyckades han kapitalt, för att använda ord som egentligen känns fullkomligt otillräckliga. Fiaskot kring republikanernas hälsovårdslag är av en magnitud som är svår att uttrycka i ord.

Det kanske är skäl att påminna att det republikanska partiet, så gott som alla dess kandidater, i sju år haft skrotandet av Obamacare som sitt främsta eller ett av de främsta vallöften. Republikanerna i representanthuset har under Obama-åren arbetat fram ett sextiotal hälsovårdslagar som de godkänt väl medvetna om att Obama aldrig skulle underteckna dem till lag. Det har varit en sorts övning inför den dag i framtiden då de politiska himlakropparna satt sig i rätt läge och det demokratiska maskineriet skulle tillåta dem att förverkliga sin dröm. Nu kom den chansen. Med en republikan i Vita huset och republikanska majoriteter i senaten och representanthuset var bordet dukat. Men istället för att sätta sig ner och ta för sig, snubblar republikanerna, faller över stolarna, river i den vita bordduken så maten flyger på golvet, kristallglasen krossas, levande ljusen välter och tänder eld på matbordet. Den festmiddag som fick det att vattnas i munnen på republikanerna brann ner till aska och Obamacare står oskadd och flinar.

Hur hamnade vi här egentligen? Hur hände detta?

Jag kan inte låta bli att börja med President Donald Trump som på blodigt allvar för en månad sedan sa att; ”ingen visste hur komplicerad politisk fråga hälsovården är”. Ja Donald, ingen utom alla! Alla politiker som försökt få rätsida på den i decennier och alla konsumenter som försökt förstå och använda sig av den. ALLA VET ATT HÄLSOVÅRDEN ÄR MAKALÖST KOMPLICERAD I USA!
Men till saken. En av orsakerna till debaklet var att substansen är svår att få gå ihop. Utgångspunkten var den att Obamacare, till ett visst ekonomiskt pris, subventionerade sjukförsäkringarna så att 20 miljoner nya amerikaner som tidigare inte haft försäkring, nu kunde få det.
Republikanernas plan, enligt uträkningar från kongressens obundna räknenissar, skulle under 10 år leda till att 24 miljoner färre amerikaner skulle ha råd med sjukförsäkring. Det är ganska klart att det är en utmanande utgångspunkt. Många har tyckt illa om Obama, men ändå gillat sin sjukförsäkring.
Jag vet att jag förenklar grovt, men vad republikanerna i mittenfåran försökte göra var att banta det statliga subventionerna kraftigt utan att ta bort det elementet helt och hållet. Det fick den så kallade Freedom Caucus (Frihetsgruppen) i representanthuset att se rött och kräva djärvare drag. Deras motiv styrdes av ideologisk renhet. Hälsovården är ingen automatisk rättighet utan en tjänst som man bör jobba sig upp till, anser man. Mittenfåran, där det republikanska ledarskapet finns, insåg att den synen politisk sett inte är användbar, men Donald Trump, som betraktat det hela som ett politisk spel utan intresse för insatserna eller substansen (”glöm de sketna detaljerna och fokusera på det större perspektivet” lär han ska ha sagt till det protesterande republikanerna) ville ha ett avtal, en seger, så han var villigt att ge de renläriga eftergifter. Och i takt med att de gavs, blev avtalet svårare att acceptera för de mer moderata republikanerna som insåg att mänskor kommer att bli arga när de statliga subventionerna ryker.
Till syvende och sist fick högerfalangen inte tillräckligt med eftergifter och lagen drogs tillbaka innan en omröstning ens hölls.

-Obamacare är lagen som gäller i nationen, sa Paul Ryan, talmannen, uppgivet på fredagen när nederlaget var ett faktum.

En annan orsak att det hela gick som det gick var att republikanerna, trots att man väntat på tillfället i sju år, hade så bråttom att pressa igenom lagstiftningsprocessen.  Inga utskottsutfrågningar om lagen hölls tillexempel. En orsak till brådskan kan vara att man snabbt ville få undan  hälsovården för att komma åt den stora skattereformen och de stundande skattelättnaderna. Republikanerna vill få till stånd kraftiga skattelättnader, och det är lättare om man kan påvisa att man i hälsovårdslagen skurit ner de statliga utgifterna. Även om de nedskärningarna gjort sjukvården dyrare och onåbar för de fattiga i samhället. Endast 17 % av amerikanerna sa sig stöda republikanernas plan.

Vad lärde vi oss om den nya presidenten då med detta magplask?
Åtminstone det att han inte har en magisk kraft att få motparter att böja sig till hans villkor. Under de sista veckorna bjöd han in republikaner till vita huset för att bowla och annan samkväm. Han lät folk flyga med honom i Air Force One. Till sist hotade han dem och lovade dem valförluster om de inte gav lagen sin röst. Allt utan resultat. Vem tror att Kina eller Nordkorea är vekare än republikanska lagstiftare. Ändå är det just Trumps unika förhandlingsförmåga som är i grunden för alla hans löften. Frihandelsavtal,  betalning av murar, fred med Iran, handel med Kina etc etc.

Vi lärde oss också att han inte bär ansvar i förlustens ögonblick. På fredagen, i det ovala kontoret, sa han att aldrig lovat att skrotandet av Obamacare skulle ske inom 64 dagar. Stämmer, han sa att det skulle ske den första dagen. Han skyllde dessutom på alla andra och sa att detta var det bästa som kunde hända eftersom Obamacare nu kommer att dö av egen kraft och att skulden då faller på demokraterna som ”äger” lagen. Substansen och mänskorna är med andra ord inte viktiga utan vem som pekas som segrare och förlorare.
Han minimerade också sin roll till en ”team player” trots att han i sitt tal på partikonventet, när han nominerades officiellt, sa att ”endast han, ensam” kan rätta till det som är fel med USA. Men nu är han bara en i laget..
Utan att förstå sig på hälsovårdsproblematiken lovade han också att ingen skulle bli av med sin sjukförsäkring, men när det handlade om att få ett avtal till stånd vägde det löftet lätt.

Det är inte omöjligt att Trump lär sig och blir en effektiv president som får till stånd nya lagar, men just nu ser han ut som en skojare som avslöjats. En köpman vars enda valuta är tomt prat.