Trumpvakten

En politisk skandal i klass med Watergate eller ett fall av en massa rök men egentligen ingen eld?

Vilken är sanningen om det amerikanska presidentvalet 2016 och Rysslands roll i det? Och buggade Obama faktiskt Trump? Eller gjorde någon annan det? Lagligt eller olagligt?

I dag, äntligen, torde vi få något slags svar på en del av de här frågorna när representanthusets underrättelseutskott för första gången sedan Trump blev president kommer åt att grilla FBI chefen James Comey. Det är också första gången sedan det avslöjats och bevisats att män i Trumps närmaste krets, trots motsatta påståenden från kampanjledningen, visserligen hade möten och kontakter med representanter för den ryska regeringen.

Det här är den med lätthet mest emotsedda och potentiellt explosiva kongressutfrågningen på mycket länge i USA. Vad är det vi vill få information om? Låt oss kanske först repetera vad vi vet.

Vi vet, eller åtminstone i USA råder en konsensus, i bägge partierna (Trump vill helst inte erkänna det), om att Ryssland blandade sig i det amerikanska presidentvalet genom att hacka det demokratiska partiets och vissa ledande Clinton-medarbetares datorer.

Vi vet att information som potentiellt var skadlig för Clinton och demokraterna läcktes ut. De otaliga amerikanska underrättelseorganen har i en gemensam rapport sagt sig anse att Ryssland avsiktligt försökte skada Clintons chanser i valet med information som man hade spionerat sig till.

Vi vet också att ingen i USA hittills påstått att hackandet skulle ha påverkat själva rösträkningen.

Vi vet ytterligare ,att medan dessa dataintrång pågick, ägde kontakter mellan Trumps betrodda medarbetare och representanter för den ryska regeringen rum. Det handlar om ett halvt dussin Trump-medarbetare av vilka de kändaste är justitieminister Jeff Sessions, den avskedade säkerhetspolitiska rådgivaren Mike Flynn och Trumps rådgivare och svärson Jared Kuchner.

Det vi inte vet är vad dessa möten handlade om. Var det endast normal inofficiell diplomati? En rysk ambassadör, Sergej Kislyak, som ville skapa relationer till en potentiell ny administration, och efter valsegern till de med säkerhet kommande makthavarna? Eller begicks det någon sorts opassande eller till och med olaglig politisk kohandel? Eller vad värre, ja detta är egentligen pudelns kärna, samarbetade Trumps kampanj eller någon i hans kampanj med Ryssland i akt och mening att försvaga Clintons kampanj? Hade Trumps folk komprometterande kontakter med ryska aktörer som i praktiken angripit den amerikanska suveräniteten genom hackandet?

Hittills har inga sådana bevis presenterats. Ingen har direkt anklagat Trump för det heller, men när demokraterna yttrat ordspråket, ingen rök utan eld, är det just detta olagliga samarbete som är vad som avses med eld. Collusion är det engelska ordet som står i fokus. Maskopi.

I och med Comeys utfrågning hoppas vi få svar på så många av de ovannämnda frågorna som möjligt. Vi vill också höra vem FBI undersökt och varför.

Vi vill också få definitivt klarhet i huruvida Trump, hans högkvarter eller någon i hans stab verkligen avlyssnades av Obamas administration. Detta påstod Trump för drygt två veckor sedan i en tweet. Han har inte presenterat några som helst bevis, men nog nyligen intygat att det inom kort kommer att framkomma information som visar att han har rätt. Ingen, varken demokrat eller republikan, i kongressens underrättelseutskott, har sett bevis eller är medveten om ett tillstånd att avlyssna Trump.

Om det inte finns bevis eller ens konkreta anklagelser om maskopi mellan Trumps folk och Ryssland, varför då göra så stort nummer av kontakterna?

Här kommer några förklaringar. Först och främst har Vladimir Putin inte direkt ett bra rykte i USA. Han ses som en skrupelfri före detta KGB-spion som befordrat sig själv till diktator med blod på sina händer. Blod från såväl Ukraina som oskyldiga ryska journalister. Lägg till detta det som vi redan konstaterat, att Ryssland på ett sällsynt flagrant sätt blandat sig i den heligaste demokratiska processen i USA, presidentvalet.

Det är mot denna bakgrund man måste betrakta de amerikanska mediernas besatthet kring Trumps anmärkningsvärt försonliga ton mot Putin under hela den långa valkampanjen. Trump sade i en intervju före valet att Putin varit betydligt bättre som ledare än Obama, och han kontrade beskyllningar om att Putin är en mördare med att säga att USA minsann inte är så oskyldigt heller. Dessutom vägrade han in i det sista att offentligt ställa sig bakom FBI:s slutsats om att Ryssland stod bakom hackandet och inblandningen i presidentvalet.

Misstankarna om att någonting konstigt döljer sig i de mörka kulisserna har förstärkts av hemlighetsmakeriet. Först sades att ingen i kampanjen hade några som helst kontakter. Sedermera, oftast först efter avslöjanden i pressen, har man tvingats erkänna att möten trots allt ägde rum. Justitieminister Sessions valde till och med att tala osanning i en utskottsutfrågning där man riskerar fängelsestraff för mened.

Ett annat konstigt exempel. När medierna i januari rapporterade om Flynns samtal med den ryska ambassadören valde Flynn att ljuga för sin vice president Mike Pence, som därefter i offentligheten tog Flynn i försvar och intygade att inget möte skett. När faktum erkänts ett par veckor senare, sade Trump att inget ovanligt eller kontroversiellt diskuterats mellan Flynn och den ryska ambassadören. Varför, undrar man, valde Flynn då att hemlighålla det för sin vice president som gjorde sig till åtlöje inför nationen? Varför, om inget besvärande diskuterats på mötet?

Till sist vill vi veta om FBI har information om Trumps eventuella affärskontakter till Ryssland. Han har sagt att inga sådan finns och att han inte har tagit lån från ryska banker. Men så länge som han vägrar att offentliggöra sina skatteuppgifter kan man bara gissa sig till om Trump talar sanning eller inte. Det är förstås konspiratoriskt enkelt att dra slutsatsen att Trumps oförklarliga vurmande för Ryssland har sin förklaring i någonting  som döljer sig i skatteuppgifterna. Men konspirationsteorier och sanningen ligger per definition ganska långt från varandra.

Det är mycket möjligt att hela Rysslandshärvan är blott rök utan eld, men om så är, bör den informationen bli offentlig. Det skulle avlägsna den långa skugga som kastats över Trump och hans presidentskap från och med hans första dag i Vita huset. Det är förstås också möjligt att röken kommer från en eld och då vete gudarna vilka konsekvenserna blir. Oavsett vilket scenario som utspelar sig, eller om sanningen ligger mittemellan, måste informationen ut. Just nu suger Ryssland upp allt syre i det amerikanska politiska rummet.