Trumpvakten

När USA vaknade för några timmar sedan till en ny torsdag gjorde det det i en ny politisk verklighet. Den sittande presidenten har ställs inför rätta i kongressen. Inför riksrätt. Som den tredje presidenten i historien. De två andra är som bekant Andrew Johnson 1868 och Bill Clinton 1998. Rösterna föll i stort sett helt enligt partitillhörighet. Två demokrater röstade emot och en röstade tomt. Den naturliga frågan är vad som händer nu?

Vad händer nu och vad sysslar Pelosi med?

Blickarna riktas nu mot senaten som, i enlighet med konstitutionen, är arenan för rättegången mot Donald Trump. Som domare fungerar högsta domstolens Chefsdomare John Roberts och senatsledamöterna fungerar som jury.

Den allmänna uppfattningen är att rättegången kommer igång i januari, men på presskonferensen genast efter omröstningen igår, överraskade Nancy Pelosi med en ”curveball”. Curveball är baseballterm som hänvisar till en boll med en överraskande skruv. En som överraskar spelaren med baseballträet som väntar sig en rak boll. Nåja..sportmetaforer är mycket populära i USA..hur som helst. Pelosis nästa uppgift i processen är att välja ”House managers”, det vill säga de personer som hon vill att ska föra demokraternas talan i rättegången och sedan skicka åtalet till senaten. Det som var överraskande är att Pelosi igår sa, och hon upprepade det i morse, att hon inte kan välja sina åklagare eller skicka åtalet innan hon vet vilka regler senaten bestämmer för rättegången och om rättegången kan bli rättvis. Frågan är bland annat om huruvida rättegången kommer att tillåta nya vittnesmål eller inte. Det grälar senatens ledare om som bäst. Och när Pelosi fick frågan om det är tänkbart att hon aldrig skickar åtalet till senaten, vägrade hon säga ja eller nej.
Pelosis argument om att hon inte ännu vet hur rättegångens procedurer kommer att se ut kan låta logiskt, men det finns definitivt en möjlighet att det här är ett politiskt spel med syftet att dra ut på processen. Trump vill sannolikt snabbt bli friad i senaten för att kunna använda det beslutet i sin kampanj. Omvänt vill demokraterna, enligt den här teorin, hålla kvar skuggan över presidenten så länge som möjligt.

Kampen om rättegångens former

Redan i några dagar har senatens demokratledare Chuck Schumer och republikanernas majoritetsledare Mitch McConnell, kungen i senaten, grälat om formatet för rättegången. Konstitutionen bestämmer endast att senaten ska vara skådeplatsen för en rättegång, men senatorerna ska varje gång separat bestämma vilka former rättegången tar.

Just nu grälar man om huruvida rättegången ska inkludera vittnen. Schumer har krävt fyra nya vittnen, bland annat Vita husets stabschef Mick Mulvaney och Trumps före detta nationella säkerhetsrådgivare, John Bolton. De här två var så nära presidenten man kan komma under den tidsperiod som Ukrainabesluten fattades, men de har vägrat ge vittnesmål hittills.

Majoritetsledaren Mitch McConnell är den som i praktiken bestämmer frågan och han har hittills avvisat förslaget om vittnen med motiveringen att det inte är senatens uppgift att lappa hålen i representanthusets bristfälliga utredning.

Kampen om budskapet

Både Schumer och McConnell var tidigt ut i plenisalen torsdag morgon för att få ut sitt budskap till det amerikanska folket. McConnell sa att riksrättsåtalet är så svagt att alla kommande presidenter nu får räkna med att bli åtalade om oppositionen inte gillar deras politik.

Schumer hade en diametralt motsatt åsikt och sa att alla kommande presidenter har fria händer att bryta mot konstitutionen om man inte stoppar Trump nu.

McConnell säger att åtalet är så svagt att demokraterna behöver fler vittnen, medan Schumer undrar varför McConnell är så rädd för nya vittnen om åtalet är så svagt och presidenten inte gjorde något fel.

Den här leken fortsätter över jul och nyår tills man röstar om reglerna.