Trumpvakten

Eftersom den amerikanska högsta domstolens alla intrikata politiska nyanser knappast intresserar alla lika mycket som mig, så tänkte jag avstå från att hårdanalysera President Trumps kandidat till den posten i domstolen som blev ledig när Antonin Scalia dog för ett år sedan ungefär. Det räcker med att konstatera att Neil Gorsuch, från den federala apellationsdomstolen i Colorado, är konservativ och kommer  med största sannolikhet att leverera en solid röst för republikanerna i de flesta fall.

Eftersom Gorsuch ersätter en konservativ domare så rubbas inte maktbalansen. De konservativa har fortfarande 5-4 över de liberala domarna. Intressant blir det om en del av de ålderstigna liberala domarana börjar hoppa av eller blir för sjuka för att sköta jobbet. Då kan balansen rubbas på allvar.

Det intressantta idag är dock att vissa spekuleringen gör gällande här i USA att Gorsuch eventuellt kan ha i extra uppdrag att påverka den 80-åriga domaren Anthony Kennedy som tillhör det konservativa lägret men som flera gånger tagit parti med de liberala domarna. Opålitlig anser flera konservativa. Gorsuch jobbade tidigare för Kennedy som sägs respektera den yngre domaren. Gorsuch kan då antingen försöka inverka på Kennedys ståndpunkter eller till och med försöka övertala honom att avgå så att Trump kunde utnämna en till domare, en med stabilare konservativa tankar än Kennedy.

Men som sagt, nog om den nya kandidaten. Det finns några andra intressantta punkter att ta fasta på.

Först och främst, kommer han att godkännas av senaten? Sannolikt jo, republikanerna har ju trots allt majoriteten i senaten. Men var så säkra på att demokraterna vill bråka. För dem är den här utnämningen en stulen domstolssits. När Scalia dog nominerade Barack Obama en kandidat som, trots att presidenten hade nästan ett helt år kvar i tjänst, aldrig tilläts av republikanerna att få en omröstning i senaten. Nu tvingas demokraterna svälja Trumps första nominering.  Det måste kännas bittert.

En annan småintressnat fråga är, varför kungörandet av kandidatens namn flyttades fram med två dagar? Kan det ha någonting att göra med att rubrikerna de senaste dagarna varit tämligen negativa för Trump världen över. Ville man ha, och behövde man, någonting som skulle ändra på den offentliga debatten?

För att försäkra sig om största möjliga synlighet, så väntade Trump till klockan åtta på kvällen för sin presskonferens. Det betyddee att de stora kanalerna tvingades ta en paus med sina underhållningsprogram och vika plats för Trump. Detta har inte varit kutym i USA.

Samtidigt har uppståndelsen kring Trumps inresestopp fortsatt att dominera. John Kelly, minister för inre nationell säkerhet, sa vid en presskonferens att det inte handlar om ett inreseförbud. Samma budskap hade Sean Spicer i Vita huset. Och CNN nappade. Nyhetskanalen använde säkert två timmar på att med en panel diskutera frågan och med andra ord ge försöket att semantiskt omdefiniera åtgärden en viss trovärighet.

Till sist ville jag bara berötta att nästan 1000 diplomater anställda av det amerikanska utrikesministeriet skrivit under ett brev som uttrycker ett starkt missnöje med Trumps inresestopp. Enligt undertecknarna kan utrikesministeriet mycket väl granska sina visumansökningar på ett säkert sätt utan att äventyra nationens värderingar.

Och på riktigt till sist. Demokraterna har börjat busa på allvar med Trumps nomineringar till hans regering. Idag bojkottade de demokratiska senatorerna den omröstning i det utskott som skulle godkänna hälsovårdsministern och handelsministern. Men ledamöterna ansåg att kandidaterna ljugit i tidigare utfrågningar och ville därför protestera med att promenera ut. Också omröstningen om justitieminister Jeff Sessions står stilla just nu. Fat det är en av de få saker som står stilla. Presidenten har under sina första dagar åtminstone visat att han kan jobba långa dagar med lite sömn.